Det står ett stort, gediget månbord i torpet. När våra barn (liksom alla barn gör) la sig under bordet ropade de till av förtjusning. "Det står något här!"
Jag masade mig in under bordet och mycket riktigt. Andra barn har, någon gång för länge sedan, skrivit sina namn med krita på insidan av bordets sarg. Våra barn var inte sena med att leta upp en skolkrita och följa deras exempel. Idag målar jag bordets ben vita då jag inte hann med att göra bordet fint i somras. Med en stor duk på i jul syns bara benen= lite fuskrenovering men jag vill så gärna ha det vitt i jul.
Kram
Matilda K
Alla sätt är bra utom de dåliga! Vita ben är snyggt ;-), Tjusiga kransar blev det också.
SvaraRadera